Hur rustar man eleverna bäst för att kunna använda kognitiva/neurala nätverk och vad behöver skolan ge för grundkunskap?

Skolan behöver "hjärnkunskap".

Med kunskap om hjärnan ska eleven komma fram till förståelse för 1) hur saker hänger ihop, explicit och implicit 2) sitt tänkande och lärande. Detta skapar 1) känslan av att jag kan förstå 2) bygger ett sunt självförtroende för att komma vidare i den "kognitiva resan". Eleven börjar förstå utan att kunna så mycket, "jag fattar vad som styr världen" ger självrespekt och självtillit.

En hjärnsmart skola bygger på att:

     1. Vi är olika, ca hälften har det litet svårare att gå i skolan.

     2. Brist på färdighet ger kapacitetsbrist i olika lärandeprocesser.

     3. Med hjärnkunskap kan dessa elever hjälpas till all kapacitet de har.

     4. Bygga kapacitet genom smarta metoder för att kunna gå i skolan.

Vad är smarta metoder?

Handlar om att omforma teoretisk och experimentell kunskap från olika forskningsområden till " praktiskt hjärnsmarta färdigheter" i takt med elevens kognitiva mognad.

Figuren visar på några forskningsområden som kan tänkas ingå i hjärnsmart lärande. Se lärandemiljön som ett tillväxtlaboratorium för elev och lärare.

"Classrooms are laboratories for discovering effective teaching practices" se fig text.

Fig. 1. The new science of learning has arisen from several disciplines. Researchers in developmental psychology have identified social factors that are essential for learning. Powerful learning algorithms from machine learning have demonstrated that contingencies in the environment are a rich source of information about social cues. Neuroscientists have found brain systems involved in social interactions and mechanisms for synaptic plasticity that contribute to learning. Classrooms are laboratories for discovering effective teaching practices

Science 325, 284, 2009

Förståelse skapas genom att koppla samman hjärnans lärande nätverk på "vad, hur och varför" frågorna.

www.cast.org/ 

Carol Dweck, en världsledande psykolog inom motivations och personlighetsutveckling betonar att forskningen om hjärnans formbarhet, plasticitet, är ett smart sätt att bygga, utveckla, elevens förmågor till hur de själva tar ansvar för sin fulla livslånga kapacitetsutveckling. Det handlar om att skapa förutsättningar till ett "growth mindset".

"Growth is the heart and soul of education - it is the very purpose of education. "

C Dweck

British Journal of Educational Psychology

Special Issue: Growth Approaches to Goals, Mindsets, Assessment, and Report in Volume 85, Issue 2, 242-245, 2015

Figuren visar att det är dags att gå från 1900-talets Mind set och bygga ett Growth Mindset anpassat till 2000-talet.

Rolf Ekman

Professor of Neurochemistry Gothenburg University

Neurochemical Laboratory Mölndal/SU SE 431 80 MÖLNDAL, SWEDEN

Cell; +46 709 490544

e-mail; rolf@neuro.gu.se